Här hemma är vi vana att se antingen Rolf Lassgård eller Krister Henriksson mantla rollen som den smått nedgågne och ofta deprimerade polisen Kurt Wallander. I Wallander: Sidetracked (Villospår på svenska) är det den irländske skådespelaren Kenneth Branagh som jagar kriminella - och han gör det på den helsvenska landsbygden.
I Sidetracked har man valt att behålla så mycket som möjligt av det svenska, dvs. filmen är inspelad på plats i Sverige, alla namn är svenska, tv-inslag och tidningsrubriker är svenska osv. osv. Den enda skillnaden är den att samtliga skådespelare i filmen pratar..just det, engelska. För de som inte sett filmen kan jag tänka mig att detta framstår som underligt och visst, man kan undra varför filmskaparna valt att hantera tolkningen på det här sättet när filmen med största sannolikhet vänder sig till en brittisk publik. Det enklaste kan tyckas vara att visa filmerna rakt upp och ner, fast med engelsk text. Uppenbarligen har man haft en annan tanke här.
Wallander: Sidetracked fungerar oväntat bra, även om det tar en stund innan man känner sig till rätta med Branagh som Kurt Wallander och ett engelskt uttal av typiska svenska ortsnamn. Valet av Branagh känns faktiskt klockrent. Han påminner en hel del om Lassgårds tolkning av Kurt Wallander, med sin orakade haka och allmänt slitna uppsyn. Dessutom besitter Branagh en stor skopa skådespelarkompetens, vilket är nödvändigt med tanke på trovärdigheten i rollen och inte minst med tanke på tidigare rolltolkningarna av två av våra främsta manliga skådespelare.
Wallander: Sidetracked är definitivt sevärd, även om jag personligen känner mig något mätt på svenska polisfilmer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar